


- Som läkare kunde jag ha en viss påverkan. Inom industrin kunde jag ha inflytande på så många fler. Läkemedelsindustrin behövs. Drivkraften att tjäna pengar krävs för att få fram riktigt bra mediciner, motiverar han sitt beslut.
I samma veva flyttade han till USA. Han uppskattade att den företagsamme får behålla mer pengar för egen del än i Sverige.
Tjugo år senare tycker han likadant.
- Den som är nyttig för sitt företag ska kunna tjäna en fruktansvärd massa pengar. Felet nu är att företagen fuskar och att de högsta cheferna roffar åt sig orättfärdigt.
Efter en tid på sitt nya toppjobb upptäckte marknadschefen att hans företag Pfizer sålde tillväxthormonet Genotropin illegalt. Medicinen är avsedd för barn som växer onormalt lite. Men Pfizer hade dessutom olagligt sålt den till kliniker som tar emot människor som vill hålla sig unga. Medlet kan ge svåra biverkningar.
- Acceptera det som pågick, lämna företaget eller agera. För mig var det självklart att agera. Det fanns också ett visst egenintresse i det. Om jag inte agerade skulle jag så småningom själv kunna bli anklagad för att ha gjort något fel.
Den illegala försäljningen är djupt oetisk. Den är dessutom ekonomiskt korkad, tycker han.
- Det är som att skövla Amazonas. Visst får man in pengar på kort sikt. Men man gräver sin egen grav. Mindre än tio procent av den amerikanska befolkningen litar på läkemedelsindustrin. Ledarna måste förstå hur ohederligheten skadar branschen långsiktigt.
Först försökte marknadschefen agera internt. När han inte fick något gehör, stämde han sitt företag år 2003. Två år senare fick Peter Rost sparken från Pfizer.
- På en lägre nivå i företagen ser man inte allt som pågår. Man måste komma upp på en viss nivå för att förstå helheten. Men saker har också blivit värre. I USA förför livsmedelsindustrin människor med felaktig och ohälsosam mat. De blir sjuka så att läkemedelsindustrin kan sälja medicin. Det är rövarkapitalism, inte marknadsekonomi.
Marknadsekonomi är ett positivt laddat ord för Peter Rost. Det är det också för Föreningen för rättvisemärkt, som propagerar för att få svenskar att köpa rättvisemärkta produkter.
- Rättvisemärkt handlar inte om att ge bistånd eller vara snäll, utan helt krasst om att tjäna pengar på varor som är producerade på ett etiskt godtagbart sätt, förklarar föreningens generalsekreterare Alice Bah Kuhnke i en intervju med tidningen Dagens Handel. Själv har hon lämnat kändislivet i tv för att arbeta med att väcka debatt om etik och på sikt försöka åstadkomma bra saker för så många människor som möjligt.
Nu arbetar han tillsammans med organisationen Hand-in-Hand med ett projekt som har sitt ursprung i södra Indien. Grundtanken är att hjälpa kvinnor starta företag med hjälp av förmånliga lån.
Att det inte är bidrag utan just lån som ska betalas tillbaka är grundläggande.
- Vi ska inte ge gåvor, vi ska ge självhjälp. De måste stå på egna ben, ta ansvar, annars lyfter det aldrig, säger Percy Barnevik till tidningen Affärsvärlden.
Målet är att före år 2010 hjälpa sammanlagt 1,3 miljoner indiska kvinnor till arbete och modellen ska även exporteras till Sydafrika.
Enstaka röster är kritiska: "Om jag hade snott åt mig lika mycket pengar hade jag gjort samma sak! Då hade jag haft råd och dessutom haft en förbannat stor ångest som jag hade varit tvungen att bota" lyder ett syrligt inlägg.
På internet går det att hitta kommentarer av den typen också om Peter Rost. ". karln tjänade ju 636 000 dollar om året. Han kan kosta på sig att ha dåligt samvete."
För tillfället tjänar han just ingenting. Arbetslöshetsersättningen är knappt fem procent av hans tidigare inkomst, och snart försvinner också den.
- Jag måste ha jobb. Jag har familj och behöver ha mat och husrum.
Egentligen skulle han gärna gå tillbaka till läkemedelsindustrin.
- Om alla hederliga människor försvinner så blir bara skurkarna kvar.
- Fast jag har inte fått så många erbjudanden om jobb precis, säger han med ett litet skratt.

Peter Rost har också tidigare agerat whistleblower. Han anklagade då chefskollegor för att ta ut bonusar utan att betala skatt, och kritiserade de amerikanska hindren mot att importera billigare medicin. Förbudet mot import gör att fattiga amerikaner inte har råd att köpa den medicin de behöver, anser han.
Andra kända sannings sägare är den norske säl fångstinspektören Odd F Lindberg som berättade om den brutala säljakten i slutet av åttiotalet och undersköterskan Sarah Wägnert som 1997 avslöjade att de gamla på ett privat vårdhem i Solna vanvårdades.
Samt ingenjören Ingvar Bratt, som 1984 lämnade ut de dokument som visade att Bofors i Karlskoga illegalt hade sålt vapen till Bahrein och Dubai.
Gemensamt för sanningssägarna är att deras mod hyllas av människor på avstånd, medan de som finns i den kritiserade verksamheten ofta stöter ut dem som slagit larm.

